Hur skulle Elfsborgs 343 se ut?

Nya vindar över Rya Åsar

EM-sommaren är här, med VAR-mål, trötta favoriter och varma dagar. Tacksamt då med friska vindar i Knalleland att glädjas av. Ny, ung tränare med nya direktiv och ett nytt spelsätt. Det tränas på något rysligt i Borås och när Di Gule vilar slutsprungna fötter i isbad tar vi ett grepp på Hiljemarks spelsätt.

Med tanke på formationen som användes i den enda träningsmatch Elfsborg fick innan Allsvenskan drar igång får vi gissa att en 343 är vad som kan användas på lördag mot BP.

De senaste tre åren har vi sett många stora lag jobba med variationer av uppställningen, men hur kommer det passa Di Gule?

Vi börjar framifrån

För det första tror jag att vi ska se på formationen som en 3421, snarare än 343. De flesta lag som använt variationer av taktiken har haft en tydligare anfallare uppbackad av två djupare innerforwards (IF) vars utgångsposition är mellan motståndarnas backlinje och mittfält vertikalt, och mellan mittback och ytterback horisontellt. Ett tydligt exempel är Västerås där Ahlinvi/Simon Johansson är mer som tior och Gefvert/Max Larsson har sprungit längs kanterna.

Mot Fredrikstad startade Baidoo som en form av falsk nia, vilket gjorde fronttrion till en ganska rak trea. Men i den matchen hade vi svårt att skapa anfall just på grund av bristen på hot i djupet och avsaknaden av en targetforward som kunde vinna längre bollar. När Frick eller Abdulai är frisk tror jag att vi får se en tydligare uppdelning mellan rollerna.

Det är en flexibel roll som IF bakom en nia. Man kan hota i djupled, möta boll, driva ut bredare… Det kanske viktigaste är att man kan hitta ytor och snabbt vända upp där det är trångt. Ett spel som borde passa väl för Qasem och bröderna Zeneli. Även Baidoo, såklart, men honom får vi väl inte behålla?

I mitten

En styrka med att gå till den här formationen är att sexornas roll kan vara nästan den samma. Stommen behöver inte ändras så mycket. En rak tvåa som jobbar framåt och bakåt, sätter press, markerar, finns tillgängliga för väggspel.

När vi trycker på framåt ligger sexorna inblandade i spelet men finns redo för att stoppa kontringar. Det blir de två wingbacks som pushar upp och skapar en offensiv femma, snarare än sexorna. Detta låter IF:s driva inåt och överbelasta mittbackarna. Kanterna försvaras genom att de yttre mittbackarna kan gå bredare än i en fyrbackslinje.

Nyckelrollen för den här formationen är just de två ytterspringarna, eller wing-backs (WBs). Den absolut viktigaste rollen är att bidra med bredd. Den offensiva “trean” kan som sagt hitta ytor mellan motståndarnas linjer (till exempel innerforwards mellan mittbackar och ytterbackar), men utan bredare wingbacks i laget kommer motståndarna inte dras isär tillräckligt för att ytor ska skapas.

Formationen kan också enkelt överbelasta en kant, då de många centrala spelarna kan väga över på ena sidan. Då är motsatt kants WB viktig för att kunna byta när man fastnar.

Jag tror inte det är en slump att Hiljemark har sagt att han vill ha uthålliga och snabba spelare. Alla roller på mitten kommer att behöva täcka stora ytor. Andri och Ouma ser ut att passa bra i rollen. Hult och Kaib är fenomenala val på vänsterkanten. Den stora frågan är vem som får högerkanten. Vi såg Hedlund och Johan i träningsmatchen, men jag skulle vilja testa Eggert.

Då Hedlund pushade högre såg vi mer hur Johan droppade ner som högerback. Vi kunde också se hur Zeneli kom djupare för att ha mer boll. Detta är också en rotation som formationen lätt tillåter:

Och längst bak

Rotationen ovan tillåts också just för att Yegbe enkelt kliver ut på kanten och går lite högre. Förutom att det kittlar rent spelarmässigt att ha Yegbe, Seb och Gurra/Buhari på plan samtidigt är formationen väl anpassad för vår trupp. Framförallt Yegbe är som skapt för att spela till vänster i en trea.

Vi såg Seb till höger mot Fredrikstad men jag undrar om han inte är mer lämpad att spela i mitten, då den rollen dels behöver läsa spelet bra och täcka bakom de andra, samt oftast får fördela bollen i uppspel. Det skulle i så fall öppna för Buhari till höger, där hans speed kan passa bra. Alternativt Johan Larsson, i matcher vi räknar med att ha mer boll.

Det finns goda chanser att spela ut kort, med naturliga trianglar mellan tre mittbackar och fyra mittfältare.

Men många lag i Europa som spelar 343 använder också målvakten för att lyfta bollen ut till de wingbacks som skapar bredd, eller fronttrion när motståndarna har pushat fram långt. Det tror jag är anledningen till att Isak startade första halvlek i träningsmatchen.

Press och block

Precis som tian i Jimmys 4231 har 343:s innerforwards en viktig roll i att styra pressen. Går man för brett lämnar man två sexor för ensamma centralt. Om man går in tätare kan man hålla motståndarna från att spela genom mitten, och den pentagon som skapas kan styra ut bollen mot kanterna.

En av svagheterna, som jag tror kommer att synas tydligt nu i början, är att sexor och framförallt wingbacks måste bestämma sig för när man pushar upp högt och när man faller ner i försvar. Här kan det skapas förvirring och farliga ytor.

När man väl faller kan formationen skapa en tät 541. Innerforwards får täcka mycket mark och kan när man vinner boll använda kanterna i omställningar, och sen sjunka in mer centralt ju längre anfallet blir.

Kort och gott

Lite plus och minus:

+ Passar våra mittbackar väl
+ Två starka val på vänsterkanten
+ Samma centrala nav
- Oklart vem som tar högern
- Mycket nytt som ska sitta
- Fem naturliga yttrar i truppen, ingen ytterforward i formation

Allt det här rör mest själva formen som formationen tillåter. Det finns såklart mycket kvar vi inte vet än. Hur högt/lågt pressar vi? Hur mycket boll vill vi ha? Är spelarna mer rigida i sina positioner eller flyter man fritt mellan roller? Allt det här och mycket mer blir extra intressant att kika efter på lördag.

Äntligen lite riktig fotboll igen!