Man vill ha toppform, i brist på det skärpa, i brist på det tur och tillfällighet. Man vill ingiva supportrarna något slags hopp.
Det är en så när som perfekt första halvlek som Elfsborg genomför på Tele2. Gång på gång vinner man boll och lyckas anfalla med fart. Trots 270 - 149 i passningar till hemmalaget har Elfsborg 14 tillfällen i offensivt straffområde mot Hammarbys 3.
Men väl runt straffområdet faller man kort. Det är långt till toppform, det saknas skärpa, och för dagen hade vi ingen tur.
Jag tror att en del av “det där sista” kan man inte riktigt träna fram. Det har inget med taktiska instruktioner att göra. Det bara… händer. Lite framgång föder självförtroende föder form.
Men det finns också taktiska aspekter jag tycker att vi kan göra annorlunda för att ge oss bättre möjligheter att hitta lite framgång. Framförallt saknar jag det raka från förra året. Trots speeden vi har i Jalal, Arber, Simon och Baidoo går det för långsamt. Det blir lite för komplicerat, för omständligt.
Men visst, det som framförallt stjälper lasset i matchen är såklart bristen på skärpa bakåt. Redan i första halvlek såg man hur Hammarby hotade vår högerkant med speed.
I andra halvlek såg vi åter hur den kanten blev problematisk.
Här var det 1-0 efter svaga ingripanden av våra mest rutinerade spelare.
Även vid 2-0 ser man hur mönster upprepar sig. Kloka Nahir Besara glider ut till just den yta Djukanovic utnyttjat. Bakom Hedlund, framför en rusande Larsson.
Två situationer med minst sagt svaga ingripanden från Johan och Seb. Efter detta följer en ryckig match med krampaktigt spel.
Vårt spelsätt har krävt löpstarka ytterspringare. Jag är övertygad om att Zeneli kommer att fortsätta bryta in i plan och tror att Hult har lungorna en säsong till för att komma på överlapp.
Men mot Hammarby såg vi att Johan har svårare med snabbheten och orken i år. Med tanke på hur viktig han är som ledare och hur stor del han har i vårt spel tror jag inte på att hålla honom utanför startelvan ofta. Inte nu under Jimmy och inte under ett tränarskifte när ledarskap på planen kommer bli kritiskt.
Hellre ser jag hur man kan justera Johans roll. Kanske börjar tjurrusningarna upp längs kanten i anfall bli ett för dyrt pris.
Istället för att varje gång dundra fram längs kanten kan Johan glida in mer centralt i anfall. På så vis kan han spela en roll i spelet utan att löpa lika mycket. Det skulle också låta en sexa fylla på framåt för att skapa mer variation och rörelse, samtidigt som vi har tillräckligt med spelare för att vinna boll centralt i omställningar.
Alternativt kan Johan glida ner som vinge i en trebackslinje och låta Yegbe till vänster gå ut lite bredare och mer offensivt.
Om Johan vill fortsätta att hålla brett och springa långt så kommer vi att behöva en plan för att täcka upp ytor som lämnas. Antagligen blir det en av sexorna som får droppa ner.
Mot Kalmar då:
Visa ett snabbare, mer distinkt spel framåt
Ha en plan för hur vi försvarar våra kanter (höger i synnerhet)
Låt Besfort spela tia i Baidoos frånvaro och njut av bröderna Zenelis show
Hiljemark tar vi längre fram.
I mina ögon en klockren analys!!!