Vi är överens om att vin står för bra och vatten dåligt, va? De senaste veckorna har i så fall bjudit på välsmakande druvor mot Malmö och AIK men också ljummet kranvatten på Tele2.
Efter Kalmar efterlyste jag tyngd på mittfältet. Vi behövde hitta vilka som skulle spela sexor och de behövde prestera. Nu har Baldursson kommit upp i normal takt och Timothy Ouma har gjort sin entré. Tillsammans har de visat bra beslutsförmåga i när man ska falla och när man ska pressa. Det navet gör att hela vårt lag ser bättre ut.
Andri är urstark och var mot så väl AIK som Malmö den spelare på plan med flest defensiva aktioner. Timothy en motor som täcker stora ytor, inte minst när våra ytterbackar kliver fram.
Om vi börjar med ett par glas vin…
Malmö
Vår höga press och lägre box fungerade båda väl. Malmö fick oftast nöja sig med att spela runt mellan backlinje och defensiva mittfältare.
De misslyckades helt med att slita itu vår formation. Botheim droppade snarare ner än hotade i djupled och med bara Thelin längst fram var det lätt för vår backlinje att ställa sig högt. Inte heller Busanello eller Ali kunde för dagen dra vårt lag på bredden.
Niklas Hult var magnifik de gånger Ali skulle vara inblandad.
Om Malmö lyckades spela sig ur förstapressen så var det oftast när Makolli gick fram mer som högerback och Otto/Peña droppade ner. Lägg väl märke till det här anfallet för det här är något vi fick se mer av mot Djurgården.
Man kan inte understryka nog hur viktigt det var att Ouma och Baldursson kunde hantera Nanasi när Malmö försökte hitta honom på mitten.
Malmös backlinje som växlade mellan tre och fyra spelare blev i stunder väldigt tight för att täcka Hedlund och Abdullai. Se här hur Ouma hittar en stor yta för Zeneli som leder till 1-0:
AIK
Det som funkade väl mot Malmö var än tydligare mot AIK. Vår formation och press höll och lät oss vinna boll i viktiga lägen. De hotade oss inte bakom backlinjen, de drog oss inte brett nog för att hitta Saletros i mitten.
Jag har efterlyst bättre uppspel och mer spel på “tredje man” tidigare och vi ser allt mer en effektiv kombination där en spelare, oftast Baidoo, droppar och möter precis när bollen går mot vår vänstra mittback.
Vid 5-0 kunde vi se hur samma rörelse ledde till att Buhari kunde hitta Baidoo i en fri yta:
Det är så roligt att Qasem har fått tillbaka sina ben. “En av de smartaste spelarna med den ålder och erfarenhet som jag har jobbat med” sa Jimmy efter matchen. Med Ahmed till höger fick se en spelare som gled in mer centralt, vilket tillsammans med Zenelis liknande spelstil på andra kanten skapade stor oreda för AIK. Dels för att skapa tillfällen för spelare som Baidoo men också för att ge yta till Johan Larsson.
Jalal Abdullai gjorde två bra mål, men nästan mer glädjande var hur stark han var i targetspelet. Det som länge varit lovande stämde för dagen till punkt och pricka. Tyvärr ett spel som vi desperat hade behövt några dagar tidigare i Stockholm.
Och så varannan vatten…
DIF
Man ska inte dra för stora växlar av en förlust borta mot Djurgården 2024. Det bör räknas som en av de svåraste matcherna. Men visst, med förra året i minnet och Schüller/Danielson borta i centrala led fanns det hopp om vinst. Vad gick då “fel”?
Det var svårare att kontrollera deras uppspel. Leach Holm, Sabovic och framförallt en fri Bergvall droppade i olika ytor för att möta bollar och för ofta fick DIF ett par meter att slå en längre boll. Många av de hotade bakom vår backlinje, på framförallt deras högerkant, och det tryckte ner vårt lag så vi blev för djupa. Gulliksen kunde även han droppa ner och möta för att spela på tredje man:
Bergvall flöt runt och var ständigt spelbar. Vi hade stora problem då han allt som oftast kan vända upp på en femöring och komma rättvänd med boll. Vi såg också hur Piotr Johansson tog en position högt upp vilket tvingade ner vår vänsterytter många gånger:
Och när långbollen sedan hittade till Fallenius ledde det ofta till att vi fick spela djupt ett tag.
Det fanns tillfällen i första halvlek då vi vann bra bollar. Tyvärr så vi visade lite av den oskärpa som präglat vissa matcher i år. I omställningarna var det några centimeter fel i beslut och handling varje gång.
Även om det inte är oroväckande att förlora mot DIF på Tele2 så finns det en grej som Jimmy och Oscar behöver se över. Här återkommer vi till det där anfallet Malmö hade ovan:
DIF använde ett skolboksexempel på en “wide rotation”, här perfekt exemplifierad av The Athletic:
Piotr Johansson springer högt, Fallenius drar bort vår vänsterback, Leach Holm droppar ner som högerback och kan slå bollen i ytan som skapats. Båda målen kommer av nästan exakt samma rotation.
1-0, Leach Holm har droppat ner på högerbacken. Hittar Piotr Johansson som vinner duellen mot Hult.
2-0, Leach Holm samma yta, hittar Wikheim efter att Piotr varit framme och dragit Hult ur position.
Det som leder från halvchans till farligt vid båda målen är rätt svagt försvarsspel i gulsvart. Mer av den oskärpa vi sett några matcher. Men den långa bollen bakom Hult har vi sett så många gånger nu under säsongen att det inte kan vara en slump.
Tre svåra matcher på förhand. Sex poäng i plånboken.
Ett grundspel som är förtvivlat jobbigt att möta och allt fler spelare som ser ut att hitta skärpa. Fram med korkskruven; visst finns det hopp om topp tre!
Men först måste vi köpa loss Baldursson.
Hej
Har läst dina Mail i en månad nu
Blev rekommenderad av Kim Eriksson
Vill bara skriva att Du analyserar o skriver väldigt bra
Mycket imponerande
Ljusår bättre än journalisterna
Där jag tycker Besseling GP är klart bäst
O Oscar Paulsson helt ok
Så sluta inte skriva 👍👏👏👏